att förstå ett barn med funktionshinder och det barnets behov. Brukar ju skriva på andra bloggen om det istället, men nu är jag ARG!!!!
Det är inte så himla svårt om man bara är öppen, flexibel och nytänkande. Men om man ska försvåra hela situationen ja då gör man ju så här då......
Och jo barn får faktiskt vara söta o fina o ha det här funktionshindret. Och de får vara glada och de får vara nyfikna. Man ska inte behöva slå sönder skolan eller sitta o gunga med hela kroppen för att nån ska förstå. Det är ju så det blir när det är som värst. Ska det vara så himla svårt att "se" hela bilden? Man kan vara glad men ändå ha behov. Man kan vara nyfiken men ändå ha behov av struktur. Och sen att det är så att barn med det här funktionshindret ofta skrattar, flinar när de är otrygga och inte vet hur de ska bete sig. Skärpning! Läs på om funktionshindret! Man måste kunna skilja "det" skrattet från det vanliga skrattet med riktig glädje.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Det är många som inte ser att min son heller har ett funktionshinder. Han ser ju NORMAL ut. Jo tjena... hur ser man ut då? Men han är inte som andra barn. Han har Autism även om det inte är så grovt så det märks hela tiden. Men vi ser, vi märker... vi jobbar varje dag för att det ska fungera.
Men att alla ska förstå din kommer vi aldrig. TUR att det ändå har gått framåt förr låste man in alla som var annorlunda.
//tess
Jag har inte hunnit läsa bloggar på ett tag... låter inte bra!
Skicka en kommentar