katalysator och migrän

I morse vaknade jag av ett hemskt migränanfall. Peter hade jobbat natt o det var inte läge att väcka honom. Evelina är ju ledig från skolan denna veckan. Så hon fick gå till skolan med stoffe o vi fick ställa in känslan-besöket idag nu på morronen. Tack o lov har vi förstående skolpersonal.
Sebbe o vi hade bytt bilar med varann idag eftersom vi skulle till örebro på em. Jaha o medicinen ligger kvar i bussen sen igår. Typiskt eller....
Jag däckade i soffan så snart stoffe hade kommit iväg till skolan. Ja inte orkade jag hålla mig upprätt många minuter så eve hjälpte mig ju med stoffe. Sebbe kom hem på sin frukostrast på morronen vid 9 så jag kunde ta medicinen. Han la den på bordet i vardagsrummet,sen trodde jag att han drog iväg. Nejdå min gulliga son ger mig ett glas vatten o ställer där åt mig så jag ska slippa släpa mig upp för att ta medicin. Så jag kunde ta min medicin,somnade om o den gjorde väl verkan. Det är hemskt om man tar sin migränmedicin för sent i ett anfall.
Vid 12 kunde jag allafall ta mig upp o köra en maskin disk här hjälpligt. Eve gick sen o hämtade stoffe. Senare på em körde vi in till örebro o handlade lite. Biltema o katalysator. Nu kan väl typ alla hålla tummarna att det är sista felet på forden.
Köpte även en ny fin fleecetröja åt stoffe att ha nu på våren. Annars var det inte så mycket vi köpte. Jo på JULA köpte jag oss en elkabelvinda att ha utomhus.

andra kurskvällen...

avverkade vi igår,jag o wilma. Peter åkte under tiden o kikade på en bil som sebbe var intresserad av. Som inte var det där riktiga kapet som sebbe vill ha,så han får fortsätta leta.
Han kom tillbaka sen lagom till fikat.
Det var mest träning på linförighet. Till slut fick jag wilma att gå riktigt bra. Men det kräver rätt mycket eftersom hon är så het. Efter fikat var det upp i skogen o träna hundmöten där o det gick faktiskt superbra. På vägen upp dit drog hon som en besatt men väl där uppe funkade det bra. Inspektionen går superbra,hon är nog lugnast i gruppen när det gäller det momentet.
Nästa gång ska vi öva på inkallning. Ja vi får väl se hur det går speciellt om den sker i skogen. Jaja vi får försöka ut i skogen o träna. Jag o sebbe ska nog åka ut med henne nån dag i helgen nu.
Sen har våran tomt nu invaderats av en igelkott o den gör att hon är rätt ofokuserad härhemma. Bra träning för en hund med både en hel del jakt o vall i.

glömde ju helt av...

för drygt 2 veckor sen nu höll vi på att mista våran katt mizzan. Hon kom in efter att ha varit ute och verkar först normal när peter släpper in henne. Sen nere i sebbens rum så vinglar hon bara omkring,ramlar o är totalt ofokuserad. Ringer veterinären o får en tid samma dag kl 14.15. Detta var strax efter 12. Vi åker till vet. och diagnosen lyder hjärnblödning. Spruta med cortison och penicillin. Får med mig recept på penicillin o han beordrar att jag INTE ska hämta ut det samma dag utan nästa dag och ringa honom kl 07 nästa morron.
I efterhand nu har jag ju förstått att han trodde inte att hon skulle överleva natten.
Katten fortsätter vingla hemma o är jättesjuk. Vi pratar med alla barnen om det o alla inser att hon kanske inte överlever natten så sjuk som hon är.
Vid 19-tiden på kvällen är hon i min famn nere i sebbens rum.
Hon får då ett anfall. Hon suckar till,sen hörs ett kluckljud varje gång hon andas. Tungan hänger ut o hon får uppspärrade ögon. Sen blir hon både helstel men samtidigt lealös(konstig känsla) och jag känner bara att nej katten dör.
Jag ropar hennes namn och försöker liksom skaka liv i henne- INGEN reaktion. Efter en stund vaknar hon liksom till.
Sent på kvällen tycker jag o peter oss se att hon är pyttelitet piggare.
Nästa morron har vi en katt som är på bättringsvägen. Haltar lite men det är nog allt,något omtöcknad. Jag ringet vet. som blir jätteförvånad över att hon mår bättre nu. Han sa att det var ett klassiskt EP-anfall hos katt(epilepsi)
Sen följer 10 dagars medicinering o att hålla katten inne som bara vill ut. Hon smet ut 2 dar i mitten av perioden så det blev ju lite längre än 10 dar sammanlagt. Vi får vara 2 varje gång som ger henne medicin. Det blir jag som ger medicin o peter eller sebbe som håller henne.
Hon gillar inte att bli fasthållen men gillar INTE medicin. Nåja vi klarade det med. Nu är hon sig själv igen. En annan veterinär som vi känner sa samma sak. Klassiskt EP-anfall.
Så visst känns det lite oroligt när hon går ut men det är ju inte mycket att göra än så länge. Nu är hon id-märkt också. Det gjorde vi i förra veckan när de hade veterinär på vår lokala djuraffär. Det gick så bra så.
Det är gånger som denna man inser att man ska ha en riktigt bra försäkring. Vi har en bra med lägsta självrisken o så. Men vi har inte rehabiliteringsskydd(det är op. av tumörer,mediciner,rehab som katten/hunden kan behöva ha). Och vi har 60.000 i belopp om det händer nåt som blir dyrt. Dock har hon ju ingen livförsäkring eftersom hon bara är 50% birma/50% huskatt. Men det här fick upp ögonen på en att man bör ha detta med rehab också. Nu var ju både veterinärbesöket billigt och medicinen var inte dyr den heller. Men tänk om de blir sjuka så de behöver livslång dyr medicinering ens djur.

var är tiden....

nu har det ju gått flera veckor sen jag skrev nåt här. Bilmekandet har upptatt vår tid. Peter har jobbat rätt mycket de 2 helger han jobbat sen dess. Och sjuka barn har det varit ett tag också. Stoffe går på halvfart på grund av sin pollenallergi o annat. Och det är ju så mycket att fixa med så här på våren.
2 utvecklingssamtal har avverkats de senaste veckorna. Sen har vi vilddjuret wilma. Ja gosingen hundvalpen wilma som hunnit bli 10 månader. Vi började kurs i onsdags o det var ju IG gånger 1000 typ. Så olydig tycker ju inte vi att hon är och speciellt dålig kontakt har vi inte heller. MEN hon är ingen koppelhund. Efter att ha ägt hund i 20 år lite drygt(förutom 2-3 år på 90 talet då vi ingen hund hade på grund av att evelina var för sjuk), så tycker jag nog mig kunna detta med hund rätt bra. Och även detta med kontakten men alla hundar är olika och vad en instruktör ser på några minuter o totalt nedklassar både hund o förare. Jag känner väl mer tillförsikt än så och hon är ju bara 10 månader ändå. När jag handlade på djuraffären häromdan så vägde jag henne. Hon väger nästan 30 kilo. 29 kilo lite drygt stannade vågen på. OCH det är verkligen 29 kilo muskler,finns inte en gnutta fett på den hunden.
Alltså ett muskelpaket.
Vi har inhandlat strypkoppel,det var i torsdags det. Och vi har tränat många korta pass varje dag både i koppel,kontaktövningar och ledarskap. Tyvärr får jag väl säga har jag nu fått överta det 100% iga ansvaret över henne.
Det skulle ju bli peters hund detta,men....
Ja ni vet hur det är.
Nu kör jag stenhårt ledarskap och utvärderar det efter 14 dar så får vi se om det gett resultat.
Wilma behöver en riktigt fast hand o peter är lite för "snäll" ibland.
Men jag känner mig ändå rätt matt inför att vi ska på kurs igen på tisdag nu. Ska vi få höra ännu mer hur värdelösa vi är som hundförare då? Hm....jag har gått många kurser åren igenom med våra hundar men aldrig känt mig så knäckt som den här kursen fick mig att känna mig. Eller rättare sagt instruktören.

mycket bilmek blir det...

Nu har det varit mycket bilmekande här ett tag. Sebbe har ordnat skärmkanten på forden så nu är den så fin så. Det är inte klokt vad duktig du är på att svetslaga o rostlaga bilar sebbe! Jag är imponerad!
Sen har det trasslat med bromsarna i bak eller ja egentligen inte utan det som trasslat är att biltema inte har sakerna hemma. Bromsbackarna är bytta och ena hjulcylindern. Sen har vi väntat i en vecka nu på att de ska få hem hjulcylinder. Det är det enda vi väntar på nu för att kunna fortsätta med problemen. Efter det är det ju upphängning av tanken som ska fixas. Den var för dålig själva uppsättningen alltså. Och efter det återstår ju det här med CO-halten.
Peter har bytt tändstift åt sebbe i hans bil. De har kollat vad som behöver göras där inför den besiktningen.
Och lite småfix med bussen har peter också hunnit med.