var är tiden....

nu har det ju gått flera veckor sen jag skrev nåt här. Bilmekandet har upptatt vår tid. Peter har jobbat rätt mycket de 2 helger han jobbat sen dess. Och sjuka barn har det varit ett tag också. Stoffe går på halvfart på grund av sin pollenallergi o annat. Och det är ju så mycket att fixa med så här på våren.
2 utvecklingssamtal har avverkats de senaste veckorna. Sen har vi vilddjuret wilma. Ja gosingen hundvalpen wilma som hunnit bli 10 månader. Vi började kurs i onsdags o det var ju IG gånger 1000 typ. Så olydig tycker ju inte vi att hon är och speciellt dålig kontakt har vi inte heller. MEN hon är ingen koppelhund. Efter att ha ägt hund i 20 år lite drygt(förutom 2-3 år på 90 talet då vi ingen hund hade på grund av att evelina var för sjuk), så tycker jag nog mig kunna detta med hund rätt bra. Och även detta med kontakten men alla hundar är olika och vad en instruktör ser på några minuter o totalt nedklassar både hund o förare. Jag känner väl mer tillförsikt än så och hon är ju bara 10 månader ändå. När jag handlade på djuraffären häromdan så vägde jag henne. Hon väger nästan 30 kilo. 29 kilo lite drygt stannade vågen på. OCH det är verkligen 29 kilo muskler,finns inte en gnutta fett på den hunden.
Alltså ett muskelpaket.
Vi har inhandlat strypkoppel,det var i torsdags det. Och vi har tränat många korta pass varje dag både i koppel,kontaktövningar och ledarskap. Tyvärr får jag väl säga har jag nu fått överta det 100% iga ansvaret över henne.
Det skulle ju bli peters hund detta,men....
Ja ni vet hur det är.
Nu kör jag stenhårt ledarskap och utvärderar det efter 14 dar så får vi se om det gett resultat.
Wilma behöver en riktigt fast hand o peter är lite för "snäll" ibland.
Men jag känner mig ändå rätt matt inför att vi ska på kurs igen på tisdag nu. Ska vi få höra ännu mer hur värdelösa vi är som hundförare då? Hm....jag har gått många kurser åren igenom med våra hundar men aldrig känt mig så knäckt som den här kursen fick mig att känna mig. Eller rättare sagt instruktören.