2008-04-27

glömde ju helt av...

för drygt 2 veckor sen nu höll vi på att mista våran katt mizzan. Hon kom in efter att ha varit ute och verkar först normal när peter släpper in henne. Sen nere i sebbens rum så vinglar hon bara omkring,ramlar o är totalt ofokuserad. Ringer veterinären o får en tid samma dag kl 14.15. Detta var strax efter 12. Vi åker till vet. och diagnosen lyder hjärnblödning. Spruta med cortison och penicillin. Får med mig recept på penicillin o han beordrar att jag INTE ska hämta ut det samma dag utan nästa dag och ringa honom kl 07 nästa morron.
I efterhand nu har jag ju förstått att han trodde inte att hon skulle överleva natten.
Katten fortsätter vingla hemma o är jättesjuk. Vi pratar med alla barnen om det o alla inser att hon kanske inte överlever natten så sjuk som hon är.
Vid 19-tiden på kvällen är hon i min famn nere i sebbens rum.
Hon får då ett anfall. Hon suckar till,sen hörs ett kluckljud varje gång hon andas. Tungan hänger ut o hon får uppspärrade ögon. Sen blir hon både helstel men samtidigt lealös(konstig känsla) och jag känner bara att nej katten dör.
Jag ropar hennes namn och försöker liksom skaka liv i henne- INGEN reaktion. Efter en stund vaknar hon liksom till.
Sent på kvällen tycker jag o peter oss se att hon är pyttelitet piggare.
Nästa morron har vi en katt som är på bättringsvägen. Haltar lite men det är nog allt,något omtöcknad. Jag ringet vet. som blir jätteförvånad över att hon mår bättre nu. Han sa att det var ett klassiskt EP-anfall hos katt(epilepsi)
Sen följer 10 dagars medicinering o att hålla katten inne som bara vill ut. Hon smet ut 2 dar i mitten av perioden så det blev ju lite längre än 10 dar sammanlagt. Vi får vara 2 varje gång som ger henne medicin. Det blir jag som ger medicin o peter eller sebbe som håller henne.
Hon gillar inte att bli fasthållen men gillar INTE medicin. Nåja vi klarade det med. Nu är hon sig själv igen. En annan veterinär som vi känner sa samma sak. Klassiskt EP-anfall.
Så visst känns det lite oroligt när hon går ut men det är ju inte mycket att göra än så länge. Nu är hon id-märkt också. Det gjorde vi i förra veckan när de hade veterinär på vår lokala djuraffär. Det gick så bra så.
Det är gånger som denna man inser att man ska ha en riktigt bra försäkring. Vi har en bra med lägsta självrisken o så. Men vi har inte rehabiliteringsskydd(det är op. av tumörer,mediciner,rehab som katten/hunden kan behöva ha). Och vi har 60.000 i belopp om det händer nåt som blir dyrt. Dock har hon ju ingen livförsäkring eftersom hon bara är 50% birma/50% huskatt. Men det här fick upp ögonen på en att man bör ha detta med rehab också. Nu var ju både veterinärbesöket billigt och medicinen var inte dyr den heller. Men tänk om de blir sjuka så de behöver livslång dyr medicinering ens djur.

1 kommentar:

Anonym sa...

ja det är absolut så att man ska försäkra sina djur. Vår kisse har en försäkring (dock vet jag inte vad den täcker..) så jag hoppas att vi är lite skyddade _om_ någonting skulle hända.

Jobbigt jobbigt, hoppas att det går bra iaf. kram!