ja och speciellt hala trappor då. I morse när jag skulle gå med iza till skolan(stoffe o jennifer var hemma då) så ställer jag mig på trappavsatsen här som vanligt, stänger dörren och ska gå på det översta trappsteget. Där är det svinhalt....fast det ser ju inte jag då!
Åker kana nerför o skrapar ryggen o får inte stopp på mig själv förrän jag är helt nere på backen. Då har jag åkt utför hela trappen med ryggen mot trappstegen. AJ!!!
Fick kravla mig upp och stappla iväg till skolan med iza. Det var med små små steg....
När jag kom hem så sandade jag på ren jäkla envishet....orkade gjorde jag nog inte. Men jag kände bara att nej ingen av de andra ska behöva ramla o slå sig illa. Så jag sandade på stenplattorna utanför trappen och på trappan. Har sen mått illa, haft ont i huvet, ont i höften, ryggen,armar o händer. Illamåendet o yrseln har suttit i hela dan. Men jag inser ju också att jag hade en jäkla tur som inte slog mig mer illa än vad jag gjorde.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Stor kram både för din onda kropp och inlägget om din son och kompisar.
tack snälla monica.
kram tillbaka
Skicka en kommentar