en dag fylld av sorg...

idag har jag o min mamma varit till min kusin Jonas begravning.
Tack snälla aprikosen o rektorn på aggerud såklart som ordnade så att stoffe o iza fick stanna längre idag. Peter jobbar 6-22 o hade ingen möjlighet att vara med barnen.
Vi var inte hemma här före kl var 14 o de slutar ju kl 12.
Och stort tack till M. som tog hand om stoffe o iza efter kl 14. Såna här dagar inser jag att vi är omgivna av vänliga människor som ställer upp när det gäller.

Det var en väldigt fin begravning. TUNG såklart o svår när en så ung människa dör. Han blev bara 43 år. Han hade haft cancer ett tag nu. Men begravningen var ändå på ett sätt ljus o fin.

Mina tankar idag går till jonas familj. Hans fru o hans mamma alltså min moster solveig och hans 2 små barn.
En tung dag för solveig. Man ska inte begrava sina barn även om de är vuxna. När man är på en sån begravning o även innan nu och har en man i samma ålder ungefär kommer mycket tankar. Peter är 41 år i år o jag skulle formligen gå under om han försvann från mig.
När man sen har barn i varierande ålder som vi har, izabelle 6 år,stoffe 8,jennifer 12,evelina 17 och sebastian 18.
Jag vill inte ens tänka tanken om nåt skulle hända nån av de.
När man har så stora barn så händer det självklart saker så man hinner tänka ibland.

Jag minns när min systers man dog,han var bara 36 år då. Hans mamma sa då "man ska inte begrava sina barn"
Och solveig har sagt till min mamma "det är meningen att det är vi som ska gå först"
Det är så sant. Och det är så tragiskt när en så ung människa dör.
Just nu är det svårt att få ihop tankarna men jag skriver säkert mer om det här sen.